I årtusenden har människan i gåtans form lekt med
språkets möjligheter att dölja en sak i en annan. Förmågan att se det fördolda
har ofta varit förbunden med föreställningen om visdom och insikt. Orakelsvar
är ett slags gåtor som ger vägledning till den som kan tyda dem. I mytologiska
berättelser och sagor finns inte sällan en gåta för hjälten att lösa.
Här en medeltida gåta:
Det kom en fågel flygande vinglös
och satte sig på en buske fotlös.
Det kom en jungfru ridande hästlös
och åt upp den munlös.
I denna poetiska lek med språkliga paradoxer är den vinglösa
fågeln en snöflinga som faller på en buske. Den ridande jungfrun utan häst är
solen som skrider över himlen och smälter snöflingan.
